Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor
Du sjöng den så många gånger
men du, vet du vad jag tror?
Att vi lämnat våra hem
för en plats där ensamheten bor
Där barnens gårdar står tomma
allt försvann när tryggheten for
Det här landet har gått sönder och itu det vittrar bort
och du dämpar med vad du kommer åt
Nu nalkas ljuva sommar, men du tar dig aldrig ut du vittrar bort
inget är längre vad du tror
Jag la en liten slant i koppen
Jag mötte en trött och sliten blick
Hon som satt där längst ner på botten
lös upp av värme över det lilla hon fick
Vi skola oss påminna
guds godhets rikedom
Men var står han att finna
när du vänder dig om?
Det här landet har gått sönder och itu det vittrar bort
och du dämpar med vad du kommer åt
Nu nalkas ljuva sommar, men du tar dig aldrig ut du vittrar bort
inget är längre vad du tror
Bry dig inte om nån annan
Det är landets hårda paroll
Det där gör mig heligt förbannad
Men säg spelar det nån roll
För det här landet har gått sönder och itu det vittrar bort
och du dämpar med vad du kommer åt
Nu nalkas ljuva sommar, men du tar dig aldrig ut du vittrar bort
inget är längre vad du tror
inget är längre vad du tror
inget är längre vad du tror