Han sa: Jag vet inte vad det är jag känner mig ledsen och går här och funderar
Jag sa: Du ska veta en sak, du kan uppnå precis allt dina drömmar planterar
Vi förvandlade tårar till skratt den där natten och jag gjorde vad jag kunde
För att ingjuta mod i pojken, glädje, värme, självförtroende
förtroende
Ah jag har hur många nätter som helst och det får ta längre än så bara så att du vet det
Jag finns här vad det än må vara precis när som helst bara så att du vet det
Och ingenting är konstigt vad du än vill berätta vad du än går och bär
Lova bara att aldrig gå med det själv även om det kan vara svårt att säga precis hur det är
hur det är
Våren kom redan i mitten av januari regnet föll och jag kurade på altanen
Barnen hade somnat jag satt där som nätterna förr och blundade mig bort och bara var där
Och jag kände igen mig i pojken och hans tankar där fanns samma spöken
Jag rös till när stjärnan ovanför blinkade och jag andades så ivrigt att jag omslöts av röken
Jag blundade och vevade minnen från 34:an ner en åtta mil jag och barnen i november
På väg i matsäckstinn bil det var bara vi bort från allt det som gått sönder
Det hade gått dagar det hade tagit år de här timmarna var så mycket mer
att om någon sagt något annat hade jag dragit mina vapen och skjutit ner
skjutit ner
Vi drack varmt och värmde oss vid elden och jag såg ut över den sagolika parken
Det låg äntligen på plus och tjälen släppte greppet ur den genomfrusna marken
Förra vintern hade varit hård som om den aldrig ville ta slut och jag bar en betungande skuld
Deras innerliga ögon visade mig vägen och sa pappa du bär ingen skuld
ingen skuld
Jag visste då att det här var något vi skulle gjort för längesen
Gud vet jag har försökt och så försökt om och om och om igen
I bilen på vägen hem sa älskade flickan vet du vad pappa
Jag kommer alltid minnas den här dan som den bästa vet du det pappa
Allt är oftast ett virrvarr av tankar och minnen som jag försöker rekonditionera
Det är som om jag förträngt en massa i nöden av liv och behovet av att sanera
Jag går in och drar upp persiennen ser solen spegla hjärtat och det bränner linjer i dörren
Jag drar fingret längs pulsen och det röda sitter kvar där som en medalj i dörren
i dörren